Det va bättre förr...

La ju ner min blogg för ca 2 månader sen.
Kände att det tog för mycket tid å kändes alltid som ett krav!
Nåt man sällan hann när man jobbade
å va tvungen att sätta sig ner å verkligen tvinga sig själv till att skriva nåt.
Å allt för ofta så skulle det ju va nåt posetivt å glatt!
För det e ju det som man ska skriva i en blogg...eller?
Nä, jag tröttnade på att hela tiden försöka lyfta fram allt bra,
nästan tvinga fram nåt.
Tex. hur duktig man hade varit under dagen.
Jobbat, bakat å putsat fönstrena på en dag.
Ja, då va man ju bara tvungen att blogga den dan
för hur skulle folk annars förstå att man va så duktig hela tiden...

Så denna blogg ska handla mer om Mig!
Mig som person!
Hur det e att knalla på varenda dag med panikångest å försöka låtsas som ingenting.
Hur det e att knappt kunna andas bara för att du ska gå på en buss.
Eller hur det e att som vuxen människa behöva ha "back up" så fort man ska ut bland folk.
Nån som kanske sitter utanför affären för att jag ska våga gå in å handla.
Eller sitta i telefonen medans jag stämplar mitt kort på bussen.
Eller behöva ta lugnande för att kunna gå på ett möte...
Listan kan bli lång!

Mycket av detta gör jag utan att ens tänka på längre
att det kanske inte e helt normalt.
Vi (jag å min älskling å min lilla mamma) e som ett team.
Dom 2 e nog dom enda jag vet som kan läsa av mig på sekunden.
Jag få ofta höra av folk;
Men du kan ju inte va sjuk.
Du som alltid e så pigg å glad!
Jag vet att detta e en komplimang men jag blir så ledsen...
Straffar jag mig själv genom att verka glad utåt
eller e det kanske det som gör att jag alltid tar mig upp igen?
För det gör jag!
E det nåt jag vet så e det att jag tar mig upp igen!
Ibland har jag tankar som tom. skrämmer mig själv.
Så på botten har jag varit många gånger!
Å antar att jag borde va rätt stolt över att jag alltid tar mig upp.
Ibland själv, å ibland med hjälp av mitt team ;)
Oftast känns det som jag håller huvudet precis över ytan.
Ibland åker jag ner lite å ibland åker jag upp lite.
Å just dom stunderna,
när jag åker upp,
ska denna blogg va till för!
Kanske lite för att få skriva av mig oxå ibland men mest för att pigga upp mig själv!

Så då kommer vi till bloggens namn!
Det va bättre förr!
Tänk att få levt som min mormor.
Sköta hemmet, baka, laga mat, passa barn, pynta hemmet.
Man va där hemma i sitt trygga hem å skötte allt detta,
å det va inget fel med det!
Dom tänkte nog inte på det då men fatta va fina saker dom hade.
Ok, nu såg väl inte alla hem ut såhär
men jag har letat upp lite fina saker jag skulle vilja ha från
 www.bagarenochkocken.se
asså snacka att man skulle shoppa om man blev miljonär...


       

           


Eller varför inte köksmaskiner som ser ut som lackade bilar typ...

   

Detta e min dröm!



Detta röda ville jag alltid ha när jag va yngre..såååå fint!



Alla dessa skönheter hittar du som sagt på bagaren & kocken.
Jag blir alldeles matt!
Nån gång ska jag få mitt gamla 50-60-tals kök!
Iknow it!
Jag har ju redan mitt fina skafferi,
så jag e på gång...

♥